Jag det är verkligen vad som skett, vi har fått ett nytt liv!
Lille Hilvar tittar ut den 10/2 vilket jag antar att ni inte kunnat
missa ;) Sen dess har det gått snart 2 månader och jag har
inte känt att ja haft varken tid eller ork att blogga :)
Men sen dess så har man iaf börjat få klämm på hur man
ska vara mamma! Inte bara Åsa utan även mamma till den finaste
skatten jag någonsin lagt mina ögon på. Men dessa två
månader har varit allt annat än bara rosa och fluffiga. Det har
i början funnits dagar då jag tänkt för mig själv, varför gjorde
vi detta det var ju så bra redan. Men det var något som
mina barnmorskor varnat mig för oxå att det skulle kunna
ske och att det var minst lika normalt som att känna de där
fluffiga direkt, nästan mer vanligt att känna sig överväldigad och
neråt.
Men nu 1½ - 2 månader senare så sitter jag här och det
känns som att han alltid funnits hos oss och att det är de mest
underbara som finns, kan inte tänka mig ett liv utan denna lilla
gobit som får mamma skratta och le varje dag <3 arn="" div="" nbsp="" r="">
3>
verkligen en välsignelse. De får en att upskatta och älska sina
egna föräldrar mer än innan då man inser allt som de gjort för en
och att de oxå älskar mig vilkorslöst, från då jag var så liten och
hjälplös till än idag. Samt hur mycket de och hela min familj
redan älskar lille Hilvar minst lika mycket som jag gör. Det gör
mig så varm i kroppen, jag får faktiskt en tår på kinden då jag
tänker på hur oförskämt bra jag faktiskt har det! Jag älskar
mitt liv , min familj och mina underbara vänner.
Hoppas ni andra har det lika bra som jag... Nu hade jag tänkt
bjuda på bilder från tiden då han först kom tills idag :D
med varning för fotobomb! :D



















